Floskel: net citizens

Nokia lanserar en ny pryl, en nokiapryl som man inte kan ringa med. Fast det var inte det jag skulle skriva om utan vad jag ville säga var att jag hakade upp mig på presentationen av den här prylen – den var till för ”net citizens” vilket jag tolkar som någon sorts modern människa med halvparanoida beroendetendenser för det här med Internet. Typ precis som mig.

Men nu orkar jag liksom inte längre. Kanske har jag tillfrisknat eller nått. En huskur; att efter en helg i Åre (får bli ett separat inlägg) och man kommer hem till 80 olästa mejl och 948 nya blogginlägg och nyheter får en att liksom tänka till. Behöver jag all den här informationen?
Nej just nu orkar jag bara inte. Jag har inte skrivit på den tekniska bloggen på en månad, knappt här och inte heller någon annan stans som jag brukar.
Jag har bara velat vara ifred. Med Y.

Men nu måste jag komma tillbaka en smula. Lagom.

Floskel: say hello....

to my new little friend

Floskel: nystart

Jag blir lite less på folk som ska göra nystarter, ladda batterier eller finna sig själva. Det är floskler egentligen. Precis som alla årskriser. 30, 40 , 50-årskris är dravel. Alla vet att det är samma jävla kris hela tiden.
Nu så här på det nya året är det poppis med att då börja på ny kula, göra en nystart och åter med nyfunna krafter börja bryta nyårslöften. Jag hade själv någon sån där fundering också, inga löften den här gången - jag vet hur det går - men en ny start. På min plånbok och på min tillvaro på livet sissodär i största allmänhet.

Jag har börjat detta år med att äntligen känna mig hemma i något som är mitt på riktigt. På samma sätt börjar året med att jag äntligen får ha Y på nära håll. Och idag skrevs de slutliga kontrakten som definitivt statuerar nya utmaningar. Och jag har massivt med motivation och ja... laddade batterier...?

Floskler: burn SL burn

1,5 timme Södermalm - Solna. Kan jag få tillbaka timmen ni stal av mitt liv tack! Jag orkar inte ens skriva något elakt idag. Jag gjorde en bild istället för att illustrera vad jag kände när jag efter lång väntan äntligen kom in från den iskalla kylan.

Floskel: gåsblind

Igår regnade det sådär riktigt läskigt småspik som det bara kan göra i Stockholm. Fast egentligen är det inte så farligt - tittar man bara upp så ser man faktiskt hur mysig den här stan är i sitt mörka regnrusk. Det gör jag, fast uppenbarligen inte resten av de som bor i detta fjollträsk. Istället drar man ner den alldeles för dyra jackans gigantiska luva med något djurkadaver som "prydnad" för långt ner över ögonen och tittar ner i backen med förhoppningen att alla andra ska flytta på sig. "om jag inte ser er så finns ni inte" verkar attityden vara. Vet inte hur många jag mest av ren princip krockade med på vägen hem igår.

Floskler: att ha rätt

För ett tag sedan skrev jag om en viss nytillträdd finansminister. Jag skrev då att man inte ens tagit upp denna persons mycket kontroversiella bakgrund. Någon stans var det ju liksom en hint om att man kanske borde titta lite närmare där. Och jag tycker om när jag får rätt.
Som jag sagt tidigare; sällan kommer en regering att bjuda på så mycket underhållning som den vi har nu. Remember remember the 17th of september.... 2006.

Floskler: Inget förändrat

Befinner mig i min lilla Dalaby. Officiellt är jag på tjänsteresa men det blir en sanning först på måndag morgon. Betald hemresa är vad det är just nu för det är praktiskt att koncernen har en avdelning bara några mil härifrån.

Pappa sitter och skriker, klappar och skrattar framför skidsktte på TV.

Allt är precis som vanligt.

Floskel: Carl på pottkanten

Jag brukar lite skämtsamt säga att jag är döpt efter Carl Bildt. Det ger mig en bra känsla att ibland på något sätt kunna känna att man ändå har någon anknytning till The Dark Side. Känna sig lite lagom ond liksom.
Idag känner jag att den sidan är lite mörkare än vad som ofta framkommer i svensk media.
Så här kommer första (och kanske enda) elogen till Expressen som faktiskt grävt fram att vi har en utrikesminister med så starka ekonomiska band till mäktiga ryska oljebolag. Vi har alltså en utrikesminister med 4,8 miljoner anknytningar till ett oljebolag som inte bara representerar en antidemokratisk regim, utan vars kärnverksamhet är ett reellt strategiskt militärt hot mot Sverige. Åter igen, grattis Sverige.

Floskel: söndagshuvudvärk

Igår hade jag besök att söndagshuvudvärken igen. Visst, det blev en vända på Nada i lördags men huvudvärken kommer smygande först sent på kvällen. I morse var den fortfarande kvar, lätt malande sådär.

På jobbet och två koppar kaffe senare är det borta. Koffeinjunkie är man.

Floskel: time out time out

Ok då. Jag ger efter en mängd påtryckningar upp och får väl ta upp mitt lilla bloggande efter en behövlig julpaus. Jag har ju bara egentligen något emot meningslösa vardagsinlägg. Egentligen vill jag ägna mig åt sylvassa analyser av min omvärld. Tänk att få vara en sådan där inskränkt kolumnist på någon ”oberoende” dagstidning. Det vore ju lite skoj att få skriva saker, helt övertygad om min egen förträfflighet och övertygad om att mina åsikter är de som alla egentligen borde ha. Eller vänta nu. Det kanske är det jag gör? Här. Fast bara inte tillräckligt ofta. Nu ska det bli ändring.