Floskel: bostadspriser...

En och annan rad har jag tillägnat detta här. Måste bara droppa en rad till. Etta i huset såldes för det nätta priset av 2,6 miljoner svenska jävla kronor. För en etta!?

Stockholm är fan inte klokt.

Floskel: majskolv

Söta Y letar recept och hittar något oväntat...

Floskel: personligt.. igen då

Ok inga skarpa analyser nu. Jobbet har dragit igång och träffat mig som en klubba i huvudet. Tillbaka med resor, lite lagom stress och allt det där som utgör vardagen jag älskar att hata.

Då är vi tillbaka i gemet då.

Men ikväll tar vi paus och tittar på midnattsloppet. Företaget sponsrar och vi har tält o grejer. Vi är inte så hurtiga. Vi går mest dit för gratisölen.

Floskel: Het strid

Jag brukar ju i den här bloggen ägna både en och två rader åt en massa elände i världen som jag läser om. Det är på något sätt befriande att ta en tur bort från stan för att göra ett besök i hemtrakterna och mötas av krigsrubriker med ett helt annat innehåll. Medge att det är lite sött?

Floskel: att bota symptomen, inte sjukdomen

"Hårdare regler ska stoppa sjukskrivning av utbrända"

Dagens nyheter ger ytterligare ett exempel på borgerlig politik jag inte förstår mig på. Kan vi inte bara kriminalisera sjuka också, och arbetslösa, och ungdomar, och pensionärer, listan kan göras lång. Men det skulle nog ge ännu bättre resultat? För hur ska villaägarna i Danderyd annars klara sig?

Floskel: dagens pucko

Går utan tvekan till Martin Rosborg, VD Stockholm Visitors Board

Som så finkänsligt i den här artikeln i Dagens Nyheter förklarar hur man tänker när man tar bort all turistservice på T-centralen. Istället får en massa affärsidkare ödsla tid och resurser på att leda utomjordingarna rätt, men det gör inte så mycket för han vet att lyssna på folk behöver man inte. Eller som han uttrycker det:

"Jag måste se långsiktigt på verksamheten, då kan man inte ta hänsyn till enskilda individer som känner sig missnöjda."

Ett svar som hämtat från Stalins managementskola. Synd bara att de där enskilda individerna är de som ger honom jobb.

Floskel: dagens elände

Första dagen efter en lång semester. Det är elände nog för att fylla på med en massa floskler om att man antingen är utvilad / pigg / fresh eller å andra sidan att den gick så snabbt att man inte hann med att känna att man var ledig.

Istället tänkte jag ägna mig åt lite + och -

Dagens stora + går till trängselskatten som äntligen är tillbaka.
Jag har aldrig förstått konceptet i argumentationen som kommer främst från högersidan där det mycket märkligt ska vara helt ok att skita ner utan att betala för sig. Expressen (!) går t.o.m så långt att de kallar det en kommunistisk argumentation. Det är humor.

Dagens stora - går till SMS-mongon.
Det är turisttider och man får bita sig i tungan och införskaffa sig ett stort tålamod med alla utomjordingar som försöker navigera sig fram i stan. De är i vägen där de står på fel sida i rulltrappan, går långsamt med sökande blickar, har ingen känsla för köbildning eller min favorit; stannar efter att de kommer upp ur rulltrappan. Jag kan klara av dem. Men jag fixar inte SMS-mongon. Dessa zombies som försöker skriva meddelanden på sin antagligen alldeles för avancerade telefon samtidigt som de tar sig fram på allmän plats.
De är alltid en decimeter fel, utan den där känslan som man har att man kanske är i vägen om man går lite långsamt. Då flyttar man sig den där decimetern så personen bakom kan slinka förbi. Det gör inte SMS-mongon. De går i sin egen glaskula, avskilda från den övriga värden och dess enda kontakt för tillfället stavas GSM. Och bakom dem tonar kön av stressade stockholmare, inklusive mig själv upp sig Jag tar inget ansvar för vad som händer nästa gång jag stöter på en en stressad morgon innan jag fått mitt kaffe. Passa er.

Floskel: bilduppdatering

Eftersom jag egentligen inte har något att skriva så får vi ta till enkla lösningar. Det är sommar och att klaga på vädret eller andra sommarämnen tilltalar inte mig. Och även en mycket liten anarkist måste få ha sommarlov. Det får bli en bilduppatering.


Ovan syns en liten man som spatserar i godan ro utan för Y:s lägenhet beväpnad med en hagelbössa. Fullt normalt i Stockholms innerstad.


En bra sommar börjar med en bra konsert. Vädret på Antony and the Johnsons i Dalhalla var ju inte helt illa. Och konserten var fantastisk.

Även en mycket liten anarkist firar midsommar i sann helylle svensk tradition. I skärgården som hela resten av Stockholms befolkning. Jag brukar alltid hitta någon att reta upp i små debatter på sådana här tillställningar men i år blev det bara som himla putinuttigt allting.

Eftersom det blivit ganska många dagar på ön där ute så får man ta vara på de kodak-moments som bjuds. Ovan en syn som mötte mig på en ensam promenad ner på bryggan. Segelbåten ovan lyckades hitta på alla grund i viken, ett efter ett. De små båtarna drar loss.