Första telefonsamtalet i morse.
Teknikansvarig på systerbolag: Jag pratade med [vd] och han sa till mig att prata med dig om [storinvestering].
Jag: *yrvaket* Jaha?
Teknikansvarig på systerbolag: Ja, du är väl för hela koncernen?
Jag: *lika yrvaket* Ja jo... asså... trodde inte riktigt det var så officiellt än.
Jag gillade livet när de största ekonomiska problemen man måste ta beslut om var fördelningen mellan antalet 50-öres tuggummin och 1 kronas-klubbor i kiosken bredvid fritids. Och att sen komma undan med det, för godis fick man ju faktiskt inte köpa - man skulle gå direkt från skolan utan stopp (hur bra är det med en godiskiosk som närmsta granne till ett fritids?).
Nu förväntas jag mitt i semesteryran ge råd och löften om mångmiljoninvesteringar på främmande bolag och dessutom ta ansvar för dem. Att vara teknikansvarig för ett sånt här stort bolag har nog mest varit något jag kunnat svänga mig med med vetskapen om att det alltid funnits herrar som kontrollerat varje steg jag tagit. Grejen är den att de inte kontrollerar längre vad jag skriver, de följer det jag säger.
Ibland vill man bara vara 7 år igen. 26 är så j-a mycket mer invecklat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar