Floskel: klasskamp

De nya moderaterna är faktiskt inte så nya som man kan tro. Hur mycket de än tagit åt sig klassisk arbetarrörelseretorik så lyser det igenom. Fusket med samhällets gemensamma resurser belyser faktiskt den frågan ännu mer, något jag tycker media faktiskt missat. Moderaterna vill angripa ”bidragsfuskarna” men radar upp den ena skattefifflaren efter den andra i de egna leden. Det är inget konstigt med det. Det är arbetarklassen som beskylls för att vara bidragsfuskare. Det är överklassen som utnyttjar svart arbetskraft.



Moderaterna vill åt bidragsfuskarna. Moderaterna utnyttjar arbetarklassen. Det är inget nytt i det. Bara lite klassiskt klassförtryck.

Floskel: rubriksättning

På något sätt blir denna rubrik ganska märklig i när det handlar om en dömd sexbrottsling. (dn.se)

Floskel: liberal

Liberaler är ett sådant där släkte som jag inte vet vad jag ska tycka om riktigt. Det finns ibland några ljuspunkter som ligger nära min egen anarkistiska övertygelse om individens vikt i alla sammanhang (något som vissa andra socialistiska läror tenderar att glömma bort).

Per Ahlmark skrev 1973
"Avgörande är individens egna ideal och önskemål. Detta synsätt är ovärderligt för ett liberalt parti."

Det låter ju rätt trevligt, men det finns också en del riktigt läskiga, respektlösa och oansvariga strömningar inom det liberala etablissemanget som ger mig mardrömmar. "Tankesmedjorna" fyllda med indoktrinerade nyttiga idioter (du hittar en hel hop av dessa på slussplan) som inte drar sig för något för att åt sina uppdragsgivare (Läs: Folkpartiet eller andra smusslande företag) göra vad som helst för att gå igenom sin vilja. Nog om dem. Nu är läget ett annat.

Det är lite kul att se dessa manglas i regeringsställning. Som det här med sjukvårdsförsäkringen som jag tagit upp tidigare. Istället för individuella bedömningar har man nu infört en lista - "Så länge får du vara sjuk". Individens behov har inte längre någon större betydelse. För det är en massa där ute, en obehaglig massa - de arbetar inte, de är sjuka och de lever på bidrag. Mot den massan verkar alla medel vara tillåtna. Den massan har blivit en individ i sig. Och det är Liberalister som plötsligt lagt sig platt. Inte för individens behov, utan för moderaternas inflytande. Ryggradslöst.

Floskel: snyfthistorier

Jag tittar på Idol ibland. Jag skyller på Y, hon gillar det där för jag skulle aldrig kolla på det. Nej det skulle jag inte. Nåja, jag kan väl erkänna att det finns en och annan herre-jösses-talang där. Jag är väl mest emot hela jippot som sådant, i alla fall på det sätt det framställs i media. Det blir liksom bara patetiskt när det måste skapas nyheter som inte finns. Idol är tiden på året då kvällspressen plötsligt försöker bräcka varandra i tidningsankor fetare än Babben.
I år fokuserar Aftonhoran stenhårt på snyfthistorier. Det blir liksom bara för mycket, det finns redan nog med sjukhusserier på TV:

Floskel: tryckfrihet

Det här med mohammedkarikaktyrer är ju en historia för sig. Extremister i ena änden och kulturella puckon i den andra. Idioter är de allihopa. Eftersom jag som jag tidigare förklarat inte riktigt har kraften nu att skriva ner dessa så får jag hänvisa till andra. Idag hänvisar jag till denna mycket läsvärda lilla text i ämnet:

Har den äran att provocera

Floskel: back to basics

Oki, erkänner. Orkar inte underhålla den här just nu för jobbet har tagit knäcken på mig. Inget ser ut att hålla ihop just nu och den j***a titeln teknikansvarig är fullständigt fel då. Ser så mycket fåniga saker som politiker säger i tidningarna men jag har bara inte orken att skriva ner mina elaka kommentarer här... får fega lite så länge och.... vad ska vi köra... en bilduppdatering kanske? Första bilden på mig själv då.

Floskel: det snöar i helvetet

USA främsta rappare är vit. Världens bästa golfare är svart. Men det som fick det att börja snöa i helvetet är nog dagens nyhet: Moderata Ungdomsförbundet säger nej till EMU.

Svenska Dagbladet räddar därmed dagens skratt.

Floskel: bostadspriser...

En och annan rad har jag tillägnat detta här. Måste bara droppa en rad till. Etta i huset såldes för det nätta priset av 2,6 miljoner svenska jävla kronor. För en etta!?

Stockholm är fan inte klokt.

Floskel: majskolv

Söta Y letar recept och hittar något oväntat...

Floskel: personligt.. igen då

Ok inga skarpa analyser nu. Jobbet har dragit igång och träffat mig som en klubba i huvudet. Tillbaka med resor, lite lagom stress och allt det där som utgör vardagen jag älskar att hata.

Då är vi tillbaka i gemet då.

Men ikväll tar vi paus och tittar på midnattsloppet. Företaget sponsrar och vi har tält o grejer. Vi är inte så hurtiga. Vi går mest dit för gratisölen.

Floskel: Het strid

Jag brukar ju i den här bloggen ägna både en och två rader åt en massa elände i världen som jag läser om. Det är på något sätt befriande att ta en tur bort från stan för att göra ett besök i hemtrakterna och mötas av krigsrubriker med ett helt annat innehåll. Medge att det är lite sött?

Floskel: att bota symptomen, inte sjukdomen

"Hårdare regler ska stoppa sjukskrivning av utbrända"

Dagens nyheter ger ytterligare ett exempel på borgerlig politik jag inte förstår mig på. Kan vi inte bara kriminalisera sjuka också, och arbetslösa, och ungdomar, och pensionärer, listan kan göras lång. Men det skulle nog ge ännu bättre resultat? För hur ska villaägarna i Danderyd annars klara sig?

Floskel: dagens pucko

Går utan tvekan till Martin Rosborg, VD Stockholm Visitors Board

Som så finkänsligt i den här artikeln i Dagens Nyheter förklarar hur man tänker när man tar bort all turistservice på T-centralen. Istället får en massa affärsidkare ödsla tid och resurser på att leda utomjordingarna rätt, men det gör inte så mycket för han vet att lyssna på folk behöver man inte. Eller som han uttrycker det:

"Jag måste se långsiktigt på verksamheten, då kan man inte ta hänsyn till enskilda individer som känner sig missnöjda."

Ett svar som hämtat från Stalins managementskola. Synd bara att de där enskilda individerna är de som ger honom jobb.

Floskel: dagens elände

Första dagen efter en lång semester. Det är elände nog för att fylla på med en massa floskler om att man antingen är utvilad / pigg / fresh eller å andra sidan att den gick så snabbt att man inte hann med att känna att man var ledig.

Istället tänkte jag ägna mig åt lite + och -

Dagens stora + går till trängselskatten som äntligen är tillbaka.
Jag har aldrig förstått konceptet i argumentationen som kommer främst från högersidan där det mycket märkligt ska vara helt ok att skita ner utan att betala för sig. Expressen (!) går t.o.m så långt att de kallar det en kommunistisk argumentation. Det är humor.

Dagens stora - går till SMS-mongon.
Det är turisttider och man får bita sig i tungan och införskaffa sig ett stort tålamod med alla utomjordingar som försöker navigera sig fram i stan. De är i vägen där de står på fel sida i rulltrappan, går långsamt med sökande blickar, har ingen känsla för köbildning eller min favorit; stannar efter att de kommer upp ur rulltrappan. Jag kan klara av dem. Men jag fixar inte SMS-mongon. Dessa zombies som försöker skriva meddelanden på sin antagligen alldeles för avancerade telefon samtidigt som de tar sig fram på allmän plats.
De är alltid en decimeter fel, utan den där känslan som man har att man kanske är i vägen om man går lite långsamt. Då flyttar man sig den där decimetern så personen bakom kan slinka förbi. Det gör inte SMS-mongon. De går i sin egen glaskula, avskilda från den övriga värden och dess enda kontakt för tillfället stavas GSM. Och bakom dem tonar kön av stressade stockholmare, inklusive mig själv upp sig Jag tar inget ansvar för vad som händer nästa gång jag stöter på en en stressad morgon innan jag fått mitt kaffe. Passa er.

Floskel: bilduppdatering

Eftersom jag egentligen inte har något att skriva så får vi ta till enkla lösningar. Det är sommar och att klaga på vädret eller andra sommarämnen tilltalar inte mig. Och även en mycket liten anarkist måste få ha sommarlov. Det får bli en bilduppatering.


Ovan syns en liten man som spatserar i godan ro utan för Y:s lägenhet beväpnad med en hagelbössa. Fullt normalt i Stockholms innerstad.


En bra sommar börjar med en bra konsert. Vädret på Antony and the Johnsons i Dalhalla var ju inte helt illa. Och konserten var fantastisk.

Även en mycket liten anarkist firar midsommar i sann helylle svensk tradition. I skärgården som hela resten av Stockholms befolkning. Jag brukar alltid hitta någon att reta upp i små debatter på sådana här tillställningar men i år blev det bara som himla putinuttigt allting.

Eftersom det blivit ganska många dagar på ön där ute så får man ta vara på de kodak-moments som bjuds. Ovan en syn som mötte mig på en ensam promenad ner på bryggan. Segelbåten ovan lyckades hitta på alla grund i viken, ett efter ett. De små båtarna drar loss.

Floskel: on the road again

Jag är på vift igen. Just nu på X2000 till Göteborg vilket såklar brukar betyda att jag hittar lite tid till att klottra ner saker här. Ganska trevligt ju. Läget då? - vill bara ha semester nu.

Floskel: blääää

Det nedan (och detta) skrevs i hotellbaren på ytterligare en av mina skittrista resor. Imorgon tillbaka till huvudstaden igen!

Floskel: spel

Det här med spel inom politiken är något som inte helt oväntat underhåller mig. Idag matas man med ytterligare ett kapitel i denna fars där Tomas Bodström spelar huvudrollen.
Utan att göra mig allt för långrandig så är ju som bekant Tomas Bodström roten till allt ont. Nästan.

Det handlar om dig och mig. Den lille människan och rätten till vårt eget mjöl. Eller för att uttrycka mig lite mindre poetiskt - rätten till personlig integritet. Åter igen, utan att göra mig för långrandig - om du handlar på ditt kort, rör dig på stan, surfar på nätet, pratar i telefon, har en mobiltelefon (positionerbar in på metern när), lämnar dna eller fingeravtryck så finns det alla möjligheter för andra att veta allt om dig.

Jag menar allt. Vad du äter, vad du gillar, vad du går igång på, vilka dina vänner är och vilka dina egenskaper är in till minsta detalj. Vissa säger att den som inte har något att dölja inte har något att frukta - enkelt för den som inte ser längre än sin egen näsa. Den personliga integriteten är nyckeln till det fria samhället. Alla begränsningar är ett hot. För även om vi är någolunda fria idag, vem vet hur det är imorgon? Tänk dig om nazisterna hade haft tillgång till vår tids databaser och spårmöjligheter. Nazism i kombination med DNA register, GPS, kameraövervakning och tillgång till all kommunikation. Det tåls att tillägga att de kom till makten via demokratiska val. Det är då man förstår att vårt mjöl, rent eller ej, är viktigt för hela vår existens. Och ingen ska vara där och rota.

Hela grejen om ett storebrorssamhälle är läskig. Vi lever i en tid där vilken frihetsberövande lag som helst kan motiveras med terrorism, pedofiler, fotbollshuliganer. En skämmande tanke om en framtid där Bodström tidigare gått i frontlinjen för att hota oss med allt större ingrepp. Idag stoppar han monderaternas fortsatta arbete i hans egna fotspår. Varför? Avsaknad av ideologi helt enkelt. Kanske den karaktärslöshet jag avskyr mest, näst efter sådana här lagar då. Moderater är onda, men de är i alla fall öppna med det.

Men spelet, det roar mig.

Floskel: Sverigedemokraterna är hycklare

Att vara utanför är en bra grogrund för alla möjliga skumma ståndpunkter. Sverigedemokraterna är ett lysande exempel på svenskt utanförskap. Det tror jag alla förstår. Lite mer intressant är det som vi som varit intresserade av hur extremhögern fugerar insett länge. Nämligen det faktum att de som klagar mest antagligen själva är de största kålsuparna.

Vid valet fick vi en ännu större samling av dessa "stola" svenskar i våra lokala parlament. Att det var en framgång för dessa råder det ingen tvekan om men det betyder också att de kommer utsättas för precis det som alla andra utsätts för - nämligen medias granskning.

Det är lätt att klaga på andra politiker. Men kära sverigedemokrater, hur står det till hos er? Jo det vet vi ju alla.
Sveridemokrater är till stor del dömda för brott.
Sverigedemokrater är kraftigt skuldsatta.
Sverigedemokrater lever på bidrag.
Sverigdemokrater är med andra ord de kriminella parasiter de så gära beskyller alla andra för att vara.

Och media är er på spåren
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1071526,00.html

Vi säger som alltid, mota fascisterna i porten. No pasaran!

Floskel: bloggelände

Jo det här med bloggen. Jag har funderat ett tag på vad jag ska göra med den. Den gamla dagboken är ju död och det här stället har fått leva i något sorts limbo mellan mitt filosoferande-jag och mitt dagboks-jag.

Så kan det inte vara. Den blir inte tillräckligt personlig för att vara en bra dagbok. Inte tillräckligt vass för att vara en bra allmänblogg om världen runt i kring mig. Jag måste fatta ett beslut helt enkelt. Vad ska jag göra av den?

Just nu lutar det åt att hålla sig till mina vardagspolitiska funderingar.

Problemet är väl att när man jobbar som jag gör finns det sällan tid att skriva. Jag måste hitta de hålen i mitt annars fullstecknade schema helt enkelt. Det gäller iofs inte bara för skrivandets skull.

Floskel: 1:a maj!

Floskler: mest lyssnad

"Deliberation instead of solution, another term for blatant lies
Biding time like we've all the time in the world

And I'm not the only one who thinks we're trying to say
To the heavens and all who hear us: behold all we have made!
We bring destruction, we bring war without an end
and we live in hope that tomorrow never comes

We conquer paradise just to burn it to the ground
And we build a future to honour pasts we left behind
We bring destruction, we bring war without an end
And then we live in hope that tomorrow never comes

The problems get worse before they get better
We find excuses to divert our eyes
Let tomorrow deal with what we could have done

And if you think we're the future, that we build tomorrow
When was the last day without war?
We speak of greatness we have never been

It's just you and me now

Against the world"

-VNV Nation "Testament"
Det tog en stund att komma in i den här platttan. Men liksom de tidigare visar sig insidan vara lika briljant och mörkt som man bara kan förvänta sig av dessa brittiska gossar.

Floskel: ooh...

Just nu är jag bara så galet trött på hotellsäng. Vill hem. Vill krypa ner bredvid Y. Hur mycket enklare kan en önskan bli...?

Nåja. Sa jag att vi fixade en chokladbrun fondvägg i helgen?

Floskel: just ja...

Jag är ute på vift nu igen. Håller mig i Göteborg den här veckan. Så jag får försöka underhålla blogghelvetet på något vettigt sätt mellan varven.

Luuk sa under melodifestivalen att man kunde jämföra städer via hotellens äggröra. Göteborg är fast, lite för kall och med en lite smått ofräsh känsla.

Floskel: hur tänkte dom här...?

Den stolpen är bara fel.

Floskel: hemma igen

Åter på resande fot. Lämnade av misstag mobilen hemma. Nu är jag tillbaka till verkligheten. Ja det känns så faktiskt. 20 missade samtal, 9 sms och 7 meddelanden i mobilsvar senare får man ändå pricken över i med ett schysst polisingripande nedanför fönstret medan man packar upp.

Floskel: vilken stadsdel är du?

*morr* Jag gjorde DN's "Vilken stadsdel är du?"-test och fick svaret:

Kungsholmen
Du är trygg och säker på dig själv, men också lite tråkig och anonym. Nya trender är inget för dig, du vet vad du tycker om och byter inte stil som någon vindflöjel. Men visst, det händer ju inte så jättemycket nytt heller, det kanske inte skulle vara så dumt med en uppryckning?

Hörrö ni på DN. Det är fel på ert test. Jag är och förblir Södermalm. I alla fall om era tester inte gick ut på att man måste vara morotsknaprande hippieclown för att bo här. *humpf*

Floskel: grannen

Jag bor ju i ett minst sagt flummigt södermalmskvarter. Mina grannar är antingen hyfsat dekiga konstnärer, halvalkoholiserade överåriga 68-flummare eller hyperaktiva och trendnördiga folk i min egen ålder.
Grannen ringde på i morse och frågade lite saker för föreningen och just ja - jag flyttar till californinen. Ska börja på Google på måndag.

*wahhh!?*

Men allt har sin förklaring
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=547&a=629578

Floskel: lördag morgon

Stormade in hemma igår. Y i satt och mös i soffan. Jag med ett par fredagsöl i kroppen uppe i jobb-stress-i-hundraåttio, mobilen ständigt ringande - banker i strulande finansproduktion helt i enlighet med lagen om all tings jävlighet en fredag kväll.

Somnade i soffan. Total krasch.

Nu är det lördag morgon och jag är banne mig ledig. Söderfrukost i fönstret, Liljevalchs vårsalong och melodifestivalen får representera det hela. Det här ska bli en bra dag.

Floskel: fredligt

Jag blir bara lite trött när TV4 och den annars mycket kompetente Gustav Fridolin ska avslöja något "stort" och det hela är att Sverige har förband som "deltar i strid". Det är något med Svenska folket, eller i alla fall den bild som vissa journalister verka ha av det, att vi bara tror oss ha ett försvar mest på låtsas.
Som om att AK5:orna med rödpunktsikten vi hänger på de som åker på internationella uppdrag bara är där för syns skull. Eller att specialförband som SSG inte egentligen är till för att utföra något vettigt. Min kommentar till reportaget är väl att ger man sig på svenska elitförband som bör man också räkna med konsekvenser. Frågan om vi ska skicka förband på natoledda uppdrag är en helt annan fråga.

Floskel: mobilt liv

Jag antar att jag är sån där mobil människa. Ska väl egentligen inte klaga, jag har spännande saker att göra men de 14-15 timmar långa arbetsdagarna på dessa resor tär. Nu sitter jag här igen på ett tåg på väg från hets, hem till ännu mer hets. Skulle kunna dra till med någar snygga talesätt om aska och eld men jag skiter i det nu.
Det är galet grått ute, jag har ett berg av jobb med mig och en massa som säkert ligger där och väntar på mitt skrivbord. Och den här Mohammed ska banne mig både kunna flytta berg och komma till det.

Floskel: ödmjuk

Hahah jag måste bara säga det. Alla kommunikatörer måste vrida sig av skratt för den här soppan som Dagens Media satt sig själva i. De låter på fullt allvar den dömde journalisten Niclas Rislund skriva en nyhetsartikel om sin egen dom!
Blygsamt ödmjuk som han är kallar han sig "expressen stjärnreporter" och argumenterar att den dömde (han själv) trots allt måste betala böter (som alla andra som döms i hovrätten) och att HD inte befattar sig med ärendet (ödmjuk igen att HD skulle ta upp fallet...).

Fast snyggast är nog DM's förklaring - att man vill prova nya saker.

Floskel: en av dem

JK har sagt att alla som kvarhölls på järntorget den där junidagen kan få skadestånd. Jag var en av dem som huttrade men höll modet uppe. Frågan är väl bara om man vill driva det juridiskt?

http://www.aftonbladet.se/vss/goteborg/story/0,2789,1005676,00.html

Floskel: skratta eller gråta?

Jag vet inte. Nu är Södermalm dyrast. Det enda jag vet är att Stockholm är hysteriskt!

Floskel: stressymptom?

Söndagshuvudvärken måste omvärderas. Den kom även denna helg. Smått krypande på eftermiddagen och nu är det måndag kväll och på något sätt är den kvar där bakom. Lätt subtil.

Man ska inte känna efter för mycket men nu börjar det bli irriterande. Jag har galet mycket nu. Men jag känner mig inte det minsta stressad över det - bara målmedveten och stundvis riktigt motiverad.

Floskel: vardag

Siffran på klockan börjar med 05. Bekämpar kylan utanför täcket där värmen hålls uppe av Y. Det är ljusare årstid nu men "SoFo:s" gator är mörka, tomma och kalla så här dags. Hoppar in i en väntande bil på Folkungagatan. 3,5 timme senare är vi framme. Bjudlunch, mätningar och utbildning. En resa tillbaka i samma mörker. Avlämnas på samma plats som dagens startade, det är sent. Men så här dags finns det liv på gatorna fulla av liv. Det är en lycka att promenera den lilla vägen hem, ytterligare en vardag i mitt liv är över efter 15 timmars arbetstid.

Floskel: tid för sig själv

Kanske är jag knäpp som sitter hemma ensam en lördagkväll men jag hittar verkligen inte någon energi att göra något, vara social eller finnas till för så många andra än mig själv. Det är jobbet som suger kraft nu (jaja ge mig kängan om "inte jobba för mycket jada jada..."). Jag klagar inte, det här är bara ett konstaterande.

Istället har jag en kväll för mig själv. Jag gör absolut ingenting.

Tänkte precis att min granne ovan på måste tappat något i golvet med en smäll. Det är ovanligt att jag hör mina grannar. Sen kom jag på att jag bort högst upp. Ska jag bli orolig nu?

Floskel: sammanträffande

...och av en slump trillade jag just över detta. Verkar sevärd!

Floskel: googleångest

För att blogga här på blogger/blogspot så vill de så gärna att man ska knyta sitt google konto till bloggen. Jag vet inte.
Jag har uppnått googleångest för jag vet att google är the good guys, ett par universitetspojkar som på ett par år blivit typ världens största företag (nej jag överdriver inte... två grabbar som 1998 startade ett litet projekt.... som idag har en market cap på sissodär 150 miljarder dollar... vad gjorde du 1998?)
Men tänk om google är onda. Som Anakin Skywalker. If they turn to the dark side? Eller redan gjort det? Tänkm om de är CIA? För google kontrollerar allt vad du gör. Skriver du mejl så indexerar de dem, söker du så sparar de det, använder du deras kartor vet de om det, de vill vara ditt ordbehandlingsprogram, ditt excel, din dörrmatta och din svärmor. De vet vad du är intresserad av, var du besöker för sidor, vem dina vänner är, vad ni diskuterar och vad du skriver om på din blogg. De vill vara allt. Men vill jag vara en del av dem?

1984 känns åter igen obehagligt verklig.

Floskel: popart

Det här är alltså jag. Som min nya Mac beskriver mig i popartläge inställt på den lilla kameran.

Floskel: de som försvann

Råkade sätta på Kents låt samtidigt som jag läser de senaste turerna kring utredningen av vad Lars Danielsson gjorde den där dagen när Tsunamin slog till. Historien kring de små databanden med backup om inloggningar, datatrafik och e-post har verkligen allt som en thriller ska ha.

För frågan som alla (tidningar) och borgare verkar ställa sig är ju, vad pysslade Danne med den där annandagen? Är det någon som egentligen bryr sig? Vad skulle han göra? Uppdatera hemsidan lite oftare?

Jag vet bara att, då som nu att Sverige inte har någon katastrofberedskap. I ett land där man utan att blinka kan vandra förbi en blödande person som ligger på gatan blir det så. I ett land där ledarskapet består på politiska karriärsbroilers blir det så. I landet lagom blir det så.

Så, då som nu kommer mina obekväma åsikter fram. Vi kan inte hämta hem 20 000 personer som valt att lämna Sverige för att i bästa fall sola och bada. Det är inte regeringen uppgift - det är resebolagen som märkligt nog utmålades som hjältar. Det är bara så typiskt svenskt. Ingen vill betala skatt, ingen vill att ”staten ska lägga sig i” och vi är rädda om ”individens frihet” men när det börjar bli jobbigt så vill vi ju bli lätt upplyfta i statens trygga famn. Uttalandena om ”Skicka Herkulesplan” och ”Pigges” desperata mediakåthet var nog de mest patetiska minnena från denna annars så tragiska vintermånad.

Och som Kent sammanfattar det – ”Så trött på allt jävla gnäll”.

Floskel: net citizens

Nokia lanserar en ny pryl, en nokiapryl som man inte kan ringa med. Fast det var inte det jag skulle skriva om utan vad jag ville säga var att jag hakade upp mig på presentationen av den här prylen – den var till för ”net citizens” vilket jag tolkar som någon sorts modern människa med halvparanoida beroendetendenser för det här med Internet. Typ precis som mig.

Men nu orkar jag liksom inte längre. Kanske har jag tillfrisknat eller nått. En huskur; att efter en helg i Åre (får bli ett separat inlägg) och man kommer hem till 80 olästa mejl och 948 nya blogginlägg och nyheter får en att liksom tänka till. Behöver jag all den här informationen?
Nej just nu orkar jag bara inte. Jag har inte skrivit på den tekniska bloggen på en månad, knappt här och inte heller någon annan stans som jag brukar.
Jag har bara velat vara ifred. Med Y.

Men nu måste jag komma tillbaka en smula. Lagom.

Floskel: say hello....

to my new little friend

Floskel: nystart

Jag blir lite less på folk som ska göra nystarter, ladda batterier eller finna sig själva. Det är floskler egentligen. Precis som alla årskriser. 30, 40 , 50-årskris är dravel. Alla vet att det är samma jävla kris hela tiden.
Nu så här på det nya året är det poppis med att då börja på ny kula, göra en nystart och åter med nyfunna krafter börja bryta nyårslöften. Jag hade själv någon sån där fundering också, inga löften den här gången - jag vet hur det går - men en ny start. På min plånbok och på min tillvaro på livet sissodär i största allmänhet.

Jag har börjat detta år med att äntligen känna mig hemma i något som är mitt på riktigt. På samma sätt börjar året med att jag äntligen får ha Y på nära håll. Och idag skrevs de slutliga kontrakten som definitivt statuerar nya utmaningar. Och jag har massivt med motivation och ja... laddade batterier...?

Floskler: burn SL burn

1,5 timme Södermalm - Solna. Kan jag få tillbaka timmen ni stal av mitt liv tack! Jag orkar inte ens skriva något elakt idag. Jag gjorde en bild istället för att illustrera vad jag kände när jag efter lång väntan äntligen kom in från den iskalla kylan.

Floskel: gåsblind

Igår regnade det sådär riktigt läskigt småspik som det bara kan göra i Stockholm. Fast egentligen är det inte så farligt - tittar man bara upp så ser man faktiskt hur mysig den här stan är i sitt mörka regnrusk. Det gör jag, fast uppenbarligen inte resten av de som bor i detta fjollträsk. Istället drar man ner den alldeles för dyra jackans gigantiska luva med något djurkadaver som "prydnad" för långt ner över ögonen och tittar ner i backen med förhoppningen att alla andra ska flytta på sig. "om jag inte ser er så finns ni inte" verkar attityden vara. Vet inte hur många jag mest av ren princip krockade med på vägen hem igår.

Floskler: att ha rätt

För ett tag sedan skrev jag om en viss nytillträdd finansminister. Jag skrev då att man inte ens tagit upp denna persons mycket kontroversiella bakgrund. Någon stans var det ju liksom en hint om att man kanske borde titta lite närmare där. Och jag tycker om när jag får rätt.
Som jag sagt tidigare; sällan kommer en regering att bjuda på så mycket underhållning som den vi har nu. Remember remember the 17th of september.... 2006.

Floskler: Inget förändrat

Befinner mig i min lilla Dalaby. Officiellt är jag på tjänsteresa men det blir en sanning först på måndag morgon. Betald hemresa är vad det är just nu för det är praktiskt att koncernen har en avdelning bara några mil härifrån.

Pappa sitter och skriker, klappar och skrattar framför skidsktte på TV.

Allt är precis som vanligt.

Floskel: Carl på pottkanten

Jag brukar lite skämtsamt säga att jag är döpt efter Carl Bildt. Det ger mig en bra känsla att ibland på något sätt kunna känna att man ändå har någon anknytning till The Dark Side. Känna sig lite lagom ond liksom.
Idag känner jag att den sidan är lite mörkare än vad som ofta framkommer i svensk media.
Så här kommer första (och kanske enda) elogen till Expressen som faktiskt grävt fram att vi har en utrikesminister med så starka ekonomiska band till mäktiga ryska oljebolag. Vi har alltså en utrikesminister med 4,8 miljoner anknytningar till ett oljebolag som inte bara representerar en antidemokratisk regim, utan vars kärnverksamhet är ett reellt strategiskt militärt hot mot Sverige. Åter igen, grattis Sverige.

Floskel: söndagshuvudvärk

Igår hade jag besök att söndagshuvudvärken igen. Visst, det blev en vända på Nada i lördags men huvudvärken kommer smygande först sent på kvällen. I morse var den fortfarande kvar, lätt malande sådär.

På jobbet och två koppar kaffe senare är det borta. Koffeinjunkie är man.

Floskel: time out time out

Ok då. Jag ger efter en mängd påtryckningar upp och får väl ta upp mitt lilla bloggande efter en behövlig julpaus. Jag har ju bara egentligen något emot meningslösa vardagsinlägg. Egentligen vill jag ägna mig åt sylvassa analyser av min omvärld. Tänk att få vara en sådan där inskränkt kolumnist på någon ”oberoende” dagstidning. Det vore ju lite skoj att få skriva saker, helt övertygad om min egen förträfflighet och övertygad om att mina åsikter är de som alla egentligen borde ha. Eller vänta nu. Det kanske är det jag gör? Här. Fast bara inte tillräckligt ofta. Nu ska det bli ändring.